Christelig likpredikan ofwer [!] psalm. LXXXIV. v. 5.6.7.8. tå then högährewyrdige och höglärde herren doct. Bonde Humerus s. theol. professor primarius och kyrckioherde i Lund med all anständig heder beledsagades til sitt hwilorum uti Lunds dombkyrcka then 22. septemb. åhr 1727. Hållen af Jacob Benzelius.

Sjöström ‘Blekingska nationen 1697-1900’ 832. Endast tillgänglig vid 4 Libris-bibliotek (KB, LUB, Skokloster). Sid. (4) med lång tillskrift (delvis överstruken) rörande denna likpredikan, signaturen delvis bortskuren. Innehåller även ‘Personalia’, s. 47-56; ‘Tacksäijelsen’, s. 56; Graf-Skriffter, s. 57; [Incipit:] Tillåt högsalige the tanckar, som osz föllja, ..., av Lunde-stadz magistrat och borgerskap, s. 58-61; [Incipit:] Hwad är för låt och rop, hwad är för sorgligt ..., av Småländske nationen, s. 61-64. Bonde Humerus (1659-1727), präst och universitetslärare. Son till kyrkoherde Johannes Laurentii Humerus ohh Gunilda Bondesdotter. Student i Uppsala 1680, universitetsbibliotekarie i Lund 1696. Humerus hade stort anseende för sin lärdom och skildras som en from man och en god predikant. Han gav ut 15 disputationer av filosofiskt, matematiskt och teologiskt innehåll; postumt utgavs en skrift om äktenskap mellan kusiner (1737). Den på skilda håll i litteraturen anförda berättelsen, att Carl von Linné vid sin ankomst till universitetet i Lund vid stadsporten mötts av begravningsringningen över Humerus, med vilken han var befryndad och med vars hjälp fadern räknat för sonens studier, har visats vara ohistorisk, vilket inte utesluter, att det uteblivna stödet från Humerus sida kunnat medverka till att Linné snart bytte lärosäte [SBL]. Johan Magnus Palm (1744-1818), prost, kyrkoherde i Stehag 1775, Norrvidinge 1806 och Dagstorp. Gift 1776 med Sofia Paulina Landby. Deras dotter Fredrika Palm (1785-1869) var gift med Carl Fredrik Berling (1785-1847), akademiboktryckare i Lund.