Skolväsendet i Malmö. I. Medeltiden.

Allt som utkom. Innehåll: Inledning (Skånes bebyggelse); Klostren och klosterskolorna (Forntidens barn- och ungdomsfostran; Medeltidens olika slags skolor; Svart- och gråbrödrakloster anläggas och uppdelas på Nedra och Övra Malmö; Tiggarmunkarnas självuppfostran, vetenskapliga och pedagogiska verksamhet, deras praktiska läggning och skicklighet i handaslöjd, hantverk och konst; Gråbröderna erövra folket; Början av 1400-talet en betydelsefull tid för stadens utveckling i yttre och inre hänseende; Gråbrödernas dagliga liv och verksamhet; Gråbrödraklostret Maria Magdalenastiftelse med fattighus och sjukhus, härbärge och kapell i f.d. svartbrödraklostret och gråbrödernas därstädes utövade samaritverksamhet eller slutna fattigvård; Interiörer från svartbrödernas och gråbrödernas klosterskolor i Malmö och från undervisningen därstädes; Franciskanerstudiets i Lund inrättande av betydelse för gråbrödernas prästerliga och vetenskapliga utbildning och för skolundervisningen; Observansen införes 1487 i Danmark, först i Köpenhamns och strax därpå i Malmö gråbrödrakloster; Observansregelns fattigdomskrav kan ej upprätthållas; Det allmänna skolväsendets försumpning och urartning; Den lutherska reformationen i Tyskland; Reformarbetet i Malmö går fram ed stärkta stridskrafter; Helgeandshuset, från år 1480 helgeandsklostret såsom en stadens välgörenhets- och sjukhusinrättning fotat på andra grunder än gråbrödraklostret; Förföljelsepolitiken vänder sig mot helgeandsbröderna och deras fortsatta katolska gudstjänster och mässor; De kyrkliga förhållandena i staden ordnas genom en av borgmästare och råd i samråd med reformatorerna utgiven kyrkoordning; I Malmöbogens följande kapitel redogöres för de indragna andliga godsens och deras räntors användning enligt Kungl. Maj:ts brev av den 5 juni 1529; Klockringningens stora betydelse för gudstjänst- och andaktslivet under medeltiden; Helgeandsklostret tages i användning som rådhus fr.o.m. 1530 års början; Den slutna och den öppna fattigvårdens uppgifter och de för desamma tillgängliga tillgångarna; Förvaltningen av de till hospitalets, gymnasiets och prästerskapets underhåll anslagna godsen ordnas genom borgmästare och råds beslut åren 1529-1530); Kyrkan och stads- eller trivialskolan (Skolväsendet kyrkas skötebarn; Det växande antalet altarstiftelser i Petrikyrkan och till dem anslutna kaplanskap, de ökade mässgudstjänsterna och den tilltagande rika liturgien av betydelse för stadsskolans förkyrkligande och dess verksamhet i kyrkans tjänst; Stadsskolans lärare och undervisning, klassindelning och arbetstid; Den religiösa pessimismen vid medeltidens slut präglar fromhetslivet, befordrar en intensiv helgondyrkan och alstrar altarstiftelser i mängd, vilka i sin ordning fordra ökad tillgång på utbildade ministranter och korsångare; Ljus, dikt av A.U. Isberg).