Att bedöma i historieämnet. Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov. [Utg. av] HLF / Historielärarnas förening.

Aktuellt om historia 2020:1-2. Innehåll: Bild-, figur- och tabellförteckning; Förord; Inledning; Förutsättningarna för historieundervisning har förändrats, av David Ludvigsson & Lars Andersson Hult; Historielärares bedömning ur ett historiskt perspektiv (Läroverkslärares bedömningspraktik, ett aktualiserbart yrkesarv för framtiden, av Johan Samuelsson; 'Varför skall eleverna ägna sig åt själlöst minnesplugg?' Om tilliten till historielärarna under moderniteten och de nationella provens införande i det senmoderna samhället, av Lars Andersson Hult); Historielärarens bedömningsuppdrag och bedömningspraktik (Att bedöma det som bedömas ska: provuppgifter i relation till vad styrdokumenten föreskriver, av Kristina Kakoulidou & Niklas Ammert; Historiskt resonerande i skolan. Enn färdigdefinierad kompetens, en fråga om moralisk fostran eller en möjlighet att vidga elevers förståelse av vad som kan vara? av Anders Persson & Mikael Berg); Provkonstruktörens erfarenheter (Nationella prov i historia för åk 6 - några erfarenheter, av Hans Olofsson & Joakim Wendell; Att använda bedömningsaspekter i historieämnet, av David Rosenlund; Flervalsuppgifter i historia, av Joel Rudnert & Mikael Bruér); Utmaningar för elevgruppen (Literacy på prov - vilka förväntningar på ämnesliteracy signalerar det nationella historieprovet för årskurs 9? av Susanne Staf; Pojkars och flickors resultat på det nationella provet i historia. Bestämmer uppgifters historiska innehåll och form pojkars respektive flickors resultat? av Fredrik Alvén); Författare.